Maj ut, juni in.

Det tar några veckor för en själv att se kroppen förändras, och det tar dubbelt så lång tid för andra att se förändringen. Förändringen sker inte över en natt och det tar nog lite extra tid för min kropp att komma tillbaka dit jag var innan, om jag ens gör det. Men jag har kommit en bra bit sedan i höstas, vilket känns så bra.
Det är härligt när det kan bli lite mer uteträning nu. Cykeln har fått rulla några mil redan och när det går bra är det väldigt kul, men när det går trögt och gör ont är det inte alltid lika kul;), men en trampning i taget, så blir det lättare och lättare. Har inte tränat så mycket löpning på sistone på grund av den där långa förkylningen som blev allergi eller något liknande. Igår var jag på Friskis iaf och tog ett pass på löpbandet. Det blev inte så jättemånga kilometer, men det gick helt ok och var ganska kul. Ett steg i taget... 
 
Maj lider mot sit slut. När juni är här kan vi väl ändå säga att sommaren är här? Maj har bjudit på en hel del roliga saker såsom mycket sol, en del träning, mycket grillning och härligt umgänge. Det som var mindre roligt med maj var att vi fick åka upp till Linköping då pappa fick opereras akut. Ett par oroliga dagar, men som tur var gick allt bra och det är vi så tacksamma för 
 
Redan torsdag imorgon och det betyder ju att det snart är helg igen, långhelg dessutom:). Så underbart!